KBT & ACT

När jag läser om Sigmund Freud och hans psykoanalys i början på 1900-talet, då känns det bra att få bekräftat det som jag redan visste. För att kunna arbeta med att hjälpa människor som mår dåligt av olika anledningar så krävs det en inneboende ödmjukhet och förståelse och att kunna vara en god lyssnare.

Det är intressant att vi alla har en inbyggd drivkraft att vilja hjälpa andra medmänniskor samt viljan att lära oss nya saker och inte nöja oss med halvhjärtade resultat.
Vi som människor strävar hela tiden efter att vilja bli bättre och vara duktigare. Vilken tur att vi har den överlevnads instinkten då det är den som driver oss framåt och i det här fallet att vi vill bli bättre på att kunna hjälpa medmänniskor som mår dåligt.

Sedan tidernas begynnelse har folk varit rädda för människor som avvikit från ”ett normalt” beteende, och trott att de varit besatta av någon ond ande eller att de hade en obalans i den fysiska kroppen.
Vi människor har alltid varit rädda för det som vi inte förstår och inte känner till och det är ju helt naturligt eftersom det är en inbyggd överlevnadsinstinkt som vi automatiskt använder för att skydda oss själva när vi t.ex. möter en person som beter sig irrationellt både fysiskt och psykiskt utifrån våra egna normer för vad vi anser är normalt.

Både djur och människor tycker inte om att bli slagna eller bestraffade på något sätt då det orsakar en ”skada” hos oss antingen fysiskt eller mentalt eller både och. Det tillhör också en av våra överlevnadsinstinkter vi tycker inte om att bli skadade då det gör oss svaga.

Hur kan både människor och djur veta rent logiskt att vi inte vill bli skadade? Det är ingenting som vi säger till oss själva, det är vår överlevnadsinstinkt som automatiskt träder in och sätter igång en reaktion och vi börjar försvara oss på något sätt mot det som vill oss illa. Vi vill inte bli skadade då det är en risk att vi inte överlever.

Att våra beteendemönster har skapats genom kontakt med andra personer är inte heller helt lätt att ta till sig och förstå. Människan anser ofta att det inte är deras fel utan alla andras och att ingen förstår dem utan bara vill dem illa. Vad är det då som gör att en person har det synsättet? Egot. Människan är egoistisk och tänker enbart på sig själv i första hand och vårt ego tycker om att vara i centrum och vinna en strid. Vad innebär en strid? Det kan vara en fysisk kamp eller en verbal kommunikation mellan två människor.

Var härstammar egot ifrån?
Jo, från vår överlevnadsinstinkt, den som vi behöver för att överleva oavsett om det gäller en fysisk eller verbal strid. Den finns inom oss därför är det inte så lätt att skilja på mig som person och mitt ego då det är en del av mig.

Hur kan vi ändra på våra beteendemönster?
Vi behöver ”prata” med vårt inre ”vårt ego” och sätta upp gränser för när vi skall tillåta vår överlevnadsinstinkt komma fram och när vi skall resonera logiskt och analysera varför vi beter oss som vi gör.

Under den andra utvecklingsfasen var våra tankar i fokus. Vad känner jag? Hur uppfattar jag människor omkring mig? Varför har människan så lätt för att tänka negativa tankar om sig själv samt om andra och livet i allmänhet? Det var Aaron T Beck professor i USA som förstod att för att kunna hjälpa klienten så måste man hjälpa dem att börja förstå de negativa tankar som styr deras liv.

Att bli medveten om sina negativa tankar.
En viktig upptäckt under andra utvecklingsfasen inom beteendeläran var också att förstå hur viktig vår relation till andra människor är under vår uppväxt. Vi påverkas på olika sätt och formas till att ha vissa beteende mönster som sedan följer med oss in i vuxen livet.

Behandlingsmetoder gick ut på att förändra hur klienten tänker på sig själv och därigenom ändra på sitt beteende.
Bli medveten om vilka tankar som gör att jag beter mig som jag gör och var dessa tankar härstammar ifrån det var en viktig del i den tidens KBT behandlingsform.

Sedan början på 1950-talet och under flera års forskning av psykologer och professorer både i USA och Storbritannien, har man arbetat med olika behandlingsmodeller och kommit fram att Kognitiv beteendeterapi är i ständig rörelse och att vi nu är inne i den tredje/fjärde fasen.
Den tredje utvecklingsfasen innebär att bli medveten om sina känslor och upplevelser och tankar. Lära sig att vara här och nu och att allt är ok. I den här fasen utgår man från dina känslor och gör en individuell bedömning från person till person och knyter samman ditt yttre och inre såsom tankar och beteende och sätt att reagera känslomässigt.

Genom att det finns olika arbetssätt inom KBT har jag som coach olika redskap som jag kan anpassa för olika personer eftersom jag utgår från dina förutsättningar. Det ena arbetssättet som hjälper en person kanske inte passar för dig eftersom vi kommer från olika familjesituationer och har olika förutsättningar att hantera saker som händer i vårt liv.

KBT och ACT handlar om att bli medveten om vem är du – vad vill du – varför beter du dig som du gör – hur kan du ändra ditt beteende – varför känner du dessa känslor – varför tänker du dessa tankar – hur känns det i din kropp när du tex får ångest / blir ledsen / är trött / blir rädd / känner dig otillräcklig etc.

Enligt KBT innebär den fjärde fasen att det är viktigt att hjälpa dig att komma i kontakt med dina djupa känslor som gör att du inte mår så bra som du önskade.När du mår dåligt vill du komma så långt bort som möjligt från obehaget och smärtan och maktlösheten och få börjar du kontrollera ditt liv och dina handlingar och känslor och tankar.

Att gömma undan dessa känslor och tankar och upplevelser och tro att så länge du inte ”ser dem och tar dem till dig ” då är allt bra.
Men tyvärr är det är helt fel väg för dig att gå.

Det blir som en struts som stoppar huvudet i sanden och tror att allt har försvunnit bara för att strutsen inte kan se det som finns framför den. För att kunna komma till rätta med vad som orsakat problemet måsta du våga möta dina känslor och se dessa känslor för vad de är.

Varför har du dessa känslor vad har hänt under din uppväxt som gjort att ditt
beteende mönster ser ut som det gör.
Ett förhållningssätt till känslor som du kan anamma när de dyker upp är att du kan bestämma att acceptera dessa känslor samt hur mycket skall de få påverka dig.
Känslor är ett måste för att du skall kunna benämna dig som en levande varelse.

Det gör dig till en levande organism där du tar lärdom av hur dina känslor påverkar dig samt hur både andra människor och djur uppfattar dig när du reagerar med olika känsloyttringar.

Att inte ha känslor skulle göra dig till en robot där inprogrammerade rörelsemönster skulle styra dina olika val, samt hur du ska agera i olika sammanhang i livet.

Känslor är enligt min åsikt det viktigaste du har då det visar din personlighet från djupet av ditt innersta till 100 % och det är utifrån dess utfall som andra människor bildar sig en uppfattning om dig som medmänniska. Känslorna kan vara svåra att styra då de syns i våra ögon, det är sant som det har sagts sen urminnes tider att ögonen ljuger inte de representerar din själ.

Från tidernas begynnelse använde vi våra känslor som måttstock på hur vi skulle agera i olika sammanhang. När vi kände oss attackerade eller hotade av något slag då kom bla följande känslor fram såsom: rädsla/vill fly/vill försvara oss. Om vi mötte något som vi inte tidigare upplevt då kunde känslor som: nyfikenhet/frågor/förundran dyka upp inom oss.

Dina känslor som visar glädje och kärlek och omtanke och empati är väldigt starka och enligt min mening är det dessa känslor som ger oss så mycket mer i livet än bara känslan i sig.
Genom att visa positiva och medmänskliga känslor så får du tillbaka så mycket mer än bara ett tack. Du frigör endorfiner i kroppen som ger dig ett välbehag och ett inre lugn.
Du kan plocka fram en positiv känsla enbart genom att tänka dig tillbaka till en viss situation när du gav av dig själv till en annan människa.
De fundamentala känslor som finns inom dig från det att du föddes är: får du inte mat så triggar det igång en känsla av oro och ledsamhet om du inte får din hunger tillgodosedd. Du behöver också få känna kärlek, får t.ex. ett barn inte känna en tillhörighet och få känslan av kärlek tillgodosedd då kan barnet dö.

Jag läste för flera år sedan om oxytocin som är ett lugn- och ro hormon som påverkar vårt nervsystem och som gör så vi varvar ned och inte känner någon stress. Oxytocin påverkar också vår smärttröskel och gör så vårt immunförsvar blir starkare och vårt blodtryck och vår puls sjunker.

Alla människor och djur behöver känna beröring från en annan varelse, det är bla en av de fundamentala överlevnads mekanismer vi har tillsammans med föda och sömn.
Att få beröring av någon annan sätter också igång positiva känslor inom dig och det i sin tur gör att du blir glad och får en känsla av välbehag och ett inre lugn.

Du kan känna både positiva och negativa känslor och de förknippar du med hur du uppfattar en situation eller händelse baserat på dina tidigare erfarenheter och upplevelser under din livstid. Dessa olika känsloyttringar kan också variera beroende på hur du tolkar dem vid just det aktuella tillfället. Känsloyttringar kan också te sig olika beroende på vilken ålder du befinner dig i samt dina olika beteendemönster.

Alla har vi ett temperament och vad är det? Temperament är en kombination av dina känslor och beteendemönster, vissa anser att det finns med oss från födseln och sitter i dina gener från våra föräldrar. Visst ärver du via dina gener och dna både fysiska och psykiska egenskaper från dina föräldrar och deras föräldrar, men du tillför också mer känsloyttringar och beteendemönster under din uppväxt och under resten av ditt liv. Du blir aldrig ”färdigväxt”när det kommer till känslor och beteendemönster.

Det finns olika slags typer av människor både de som söker ett inre lugn för att orka med det yttre kaos som finns i våra liv samt de som söker efter äventyr och upplevelser för att i dessa stunder kunna känna ett inre lugn och en tillfredsställelse i att ha vågat utmana sig själva.

En människa kan både vara inåtvänd och ändå utåtvänd det beror på i vilket sammanhang personen befinner sig i.

Känner du dig trygg i en situation då är du utåtriktad och social och det skapar en inre harmoni och balans inom dig. Vid andra sammankomster kan du känna en oro och otrygghet eftersom du inte känner någon person just där och då och det kan skapa en blyghet hos dig och du kan bli tystlåten.

Hur vi känner oss vid olika sammanhang är baserat på om vi känner oss trygga eller otrygga och det i sin tur skapar olika känslor hos oss och det gör att vårt beteende ändras. Det är därför som man ibland kan säga att ”jag kände inte igen mig” i den situationen, jag trodde inte att jag skulle reagera som jag gjorde.

Alla kan vi vid olika tillfällen både vara introverta och extraverta och dessa personlighetsdrag finns runtomkring oss i samhället, både på vår arbetsplats och i mötet med nya bekantskaper.

Det är viktigt att kunna lära känna dessa olika personligheter inom oss själva och förstå det sociala samspelet, först då kan vi acceptera att vi kan bete oss olika i möten med andra människor och förstå varandra och acceptera att vi alla är olika men ändå så lika.

Från teori till färdighet kan inte sammanfattas i några enkla meningar då det är en komplex process som omfattar både insikt och förståelse och tålamod, samt olika arbetsverktyg som sammanvävs i ett gediget engagemang både hos coachen samt klienten. Det går inte att ta för givet att bara för att ett arbetsverktyg fungerar för en klient att det ska fungera för nästa klient. Det är det som jag tycker är så intressant och inspirerande med KBT och ACT att behandlingsformen alltid utgår från personen som finns här och nu och som behöver komma till insikt med sitt beteende.

Genom KBT och ACT och dess grundläggande förklaring att ingen människa är en annan lik, så kan jag som coach börja med att hjälpa en annan medmänniska. Jag vet att första steget som måste tas är att klienten behöver komma till insikt om att man behöver få hjälp av något slag, oavsett om klientens problem är fysiska eller psykiskt eller både och. Att komma till insikt är inte någon lätt uppgift eftersom människan är fenomenal på att leva i förnekelse eftersom det är jobbigt att erkänna för sig själv att man inte mår bra.

När en person är tvingad till mig som coach av en anhörig eller kanske sin arbetsgivare då blir det en kamp inombords och hela deras försvars mekanism kommer fram för att skydda dem och deras medvetande säger att det är alla andras fel och de förstår inte varför de blir tvingade till att göra något de inte själva valt.
Personen ser inte sitt beteendemönster varken det inre beteendet eller det yttre. Att börja med att hjälpa klienten att förändra sitt yttre beteende är ett steg i rätt riktning eftersom det är enklare för klienten att kunna se de fysiska saker och förändringar och det är då lättare för klienten att relatera till de beteende förändringar som klienten gör.

Genom att börja med det yttre beteendet banar det väg för att kunna hjälpa klienten att kunna förändra sitt inre beteende. Det är viktigt att ta det stegvis och inte rusa iväg utan vara med klienten på hela resan med att börja förstå och få insikt om vilka beteende mönster som klienten har skapat under sin livstid. Empati och engagemang och förståelse för klientens situation här och nu skapar en viktig utgångspunkt för KBT och ACT behandlingen.

Kommunikation är a och o i arbetet med att närma mig klienten och därigenom skapar jag ett förtroende mellan oss som gör att klienten vågar lita på mig och öppna upp sig. Förändrings arbetet är det som är själva huvudkärnan i KBT och ACT. De olika verktyg som används syftar till att skapa en förändring hos klienten. Genom att klienten både verbalt och fysiskt visar att en förändring sker, får jag som coach en feedback på att förändrings processen med de olika arbetsverktyg ger resultat och det är viktigt att jag som coach alltid ger feedback till klienten och bekräftar genom mitt agerande att de olika beteende mönstren håller på att luckras upp.

När klienten närmar sig slutet på en behandlingstid är det viktigt att klienten inte faller tillbaka i gamla beteende mönster utan att arbetet fortsätter med att klienten skall vara medveten om sig själv och sina mönster. Det är viktigt att ge klienten de rätta verktyg som behövs för att kunna fortsätta arbetet och behålla de nya beteende mönster som skapats, samt se till att han inte faller tillbaka i gamla mönster och vill fortsätta utvecklas och gå framåt och må bra.

Verktyg nummer 1 är en god kommunikation mellan mig och klienten, det innebär att jag inte skall tala om för klienten vad han eller hon skall göra eller vilka beslut som de skall ta.
Min roll som coach är att vara där och ge rådgivning och vägledning och lyssna på dig samt använda de verktyg som gör att du engagerar dig och att vi tillsammans arbetar för att nå de mål som sätts upp av dig.

När vi möter nya människor så är det inte alltid vi känner en samhörighet eller någon personkemi. Likadant är det när vi tar emot klienter. Är det en klient som har blivit tvingad att komma till mig för behandling då är det viktigt skapa en positiv förståelse och genom min öppenhet ge bekräftelse att jag förstår att klienten inte har kommit till mig av egen fri vilja. Det handlar om att jag behöver få bekräftelse på vad han eller hon känner just här och nu.

Att hjälpa klienten att minnas händelser och leda dem mot stunder i deras liv som har påverkat dem på ett negativt sätt är ett stort arbete och jag känner en stor ödmjukhet att kunna få hjälpa andra medmänniskor.

Som ett exempel har jag när jag visualiserar att jag äter en citron så börjar det att vattnas i munnen på mig eftersom jag tycker om sura födoämnen såsom citron, lime och grapefrukt.  När jag slår med handen mot ett hårt underlag mår jag inte bra. Det skapar ett inre obehag och jag tycker att rummet fylls av negativa energier. Att genom fysisk handling framkalla en känsla eller ett ljud påverkar det vårt sätt att tänka samt våra känslor. Vi kopplar samman de olika händelserna och utifrån vad vi har med oss i vårt beteende mönster reagerar vi på ett visst sätt.

Stimulus ”stimulerar” = En reaktion som aktiverar min kropp eller mina tankar eller mina känslor på något sätt via mina sinnen. Obetingad stimulus = Mina sinnen reagerar på ljud/lukt/beröring/smak/rörelse som inte är inlärd. Obetingad respons = En reflex som jag inte har lärt mig. Betingad respons = Jag har lärt mig att reagera på ett visst sätt.

Hur reagerar vi på olika saker som vi möter dagligen från det att vi vaknar på morgonen till det att vi går och lägger oss på kvällen? Stimulus betyder reaktion jag visste inte om att det finns inbyggda reaktioner som är reflexmässiga, vi behöver inte ens ”tänka” att nu ska vi reagera utan vi bara gör det, det kallas för obetingat stimulus. Något stimulerar mina sinnen, det kan vara något jag ser eller luktar eller ett ljud eller en beröring. Ett exempel är när jag öppnar vattenkranen och inte lägger märke till att vattnet är inställt på varmt och jag sträcker fram mina händer för att tvätta mig och snabbt drar jag undan mina händer eftersom det gjorde ont när det varma vattnet höll på att skålla mina händer. Beröringen av det varma vattnet på mina händer gjorde att jag drog undan händerna. Vårt reflexmässiga beteende är nedärvt i våra gener och det kan vara allt från att vi ska skydda oss på något sätt från en fara eller att vi framkallar saliv i munnen när vi är hungriga och ser ett träd med äpplen. Obetingad respons är hur jag reagerar på en obetingad stimuli, jag reagerar på det varma vattnet och drar undan mina händer utan att jag behöver lära mig det, det sker reflexmässigt eftersom jag vill skydda mig från det varma vattnet då det kan skada min kropp.

De val vi gör i vårt dagliga liv gör att vi hamnar i situationer som kan skapa både negativa eller positiva situationer och vi reagerar olika på dessa. Det finns inte många som vill vara kvar i en negativ känsla en längre stund utan vi försöker ta oss bort från dessa situationer så fort som möjligt. Inlärda beteenden kallas för betingade stimuli och det utlöser en betingad respons inom mig. När jag var liten skapades en associationsinlärnings beteende hos mig som var förknippat med höga ljud. Det höga ljudet kom från min styvfar när han var arg och han skulle ”straffa” oss barn på något sätt och då min mamma blev slagen av både vår far och senare i livet av min styvfar. På grund av mitt beteende mönster som skapades i min barndom reagerar jag på höga ljudvolymer. Än idag när det är höga ljud nära mig så reagerar jag med att bli rädd och orolig, jag associerar höga ljud med min barndom och rädsla för att bli bestraffad.

I vår vardag vänjer vi oss vid olika saker som vi från början kanske tyckte var obehagliga eller behagliga, som t.ex. mycket trafik utanför mitt fönster. Efter några veckor när jag har haft fönstret öppet märker jag inte all trafik utanför, jag har vant mig vid det höga ljudet, det kallas för habituering. När jag var sex år fastnade jag i en hiss och blev jätte rädd. Under flera år efter den incidenten vågade jag inte åka hiss utan tog alltid trapporna. En dag bestämde jag mig för att nu fick det räcka med att vara rädd och jag beslutade mig för att börja med att våga åka en våning upp i hissen och sedan ta trapporna Idag kan jag åka hiss utan att bli rädd och orolig, mitt beslut att ”lära om” kallas för utsläckning av min betingade reaktion när jag kände oro och rädsla. Att upprepade gånger göra samma sak om och om igen och visa mig själv/lära mig att våga åka hiss utan att bli rädd var en av de bästa saker jag gjort. Många av våra handlingar får konsekvenser av olika slag som kan påverka människor i vår omgivning och det kallas för operant inlärning/instrumentell inlärning. När jag t.ex. lagar mat till familjen och de tycker middagen är god då vill jag gärna fortsätta laga mat till dem eftersom jag fick positiv feedback och det motiverar mig att laga mat igen. Att ge beröm och uppskattning till någon kallas för positiv förstärkare och gör att sannolikheten för att vi skall upprepa en handling ökar eftersom vi mår bra av positiv feedback.

Det finns också negativ förstärkare och det är när vi bara får höra negativa saker om vad vi har gjort och det gör att vi inte vill hamna i den situationen igen. Att befinna sig i en negativ känsla kan skapa oro och ångest och många människor orkar inte med dessa negativa känslor utan vill fly och tar till alkohol och droger av olika slag. När jag som coach skall hjälpa en klient att lära om ett beteende mönster då kan jag med hjälp av ett förstärkningsschema hjälpa klienten att lära in ett nytt beteende. Ett förstärkningsschema innebär att jag kan ge positiv feedback till klienten med olika intervaller, beroende på hur inlärningen från negativa beteende vänds till positiva beteenden under behandlingsperioden med start från vårt första möte. Det är som med småbarn när de skall lära sig att äta själv, då ger vi som föräldrar beröm och uppskattning hela tiden.  Alltmer som tiden går och barnet har lärt sig att äta själv klingar berömmet av eftersom det då är något som är självklart hos barnet att det skall kunna äta själv. När mina barn var små och skulle lära sig att borsta tänderna så visade jag dem i små steg hur det gick till och det är samma sak inom beteendeterapin, det kallas för kedjereaktionsinlärning. Först tar vi fram tandborsten – sedan tar vi fram tandkrämen – vi tar sedan tandkräm på tandborsten – vi börjar sedan borsta våra tänder – när vi har borstat tänderna sköljer vi vår mun och spottar ut tandkrämen – sedan ställer vi tillbaka tandborsten och tandkrämen på sina respektive platser. Vi bryter ned en sak i små steg och dessa hänger ihop och utmynnar i ett färdigt resultat. Det är samma sak inom beteendeterapin, jag som coach kan med hjälp av mitt kroppsspråk och verbalt visa ”vägen” för klienten och sedan skall klienten säga samma ord eller uttrycka sina känslor med sin kropp. Jag som coach skall ge positiv feedback och uppskattning för att stärka och lyfta klienten i hans arbete med att lära sig ett nytt beteende. Livskompass, alla har en inre livskompass utan att vi kanske vet om det.

Våra värderingar i kombination med våra delmål skapar vår inre livskompass och visar oss vilket liv vi vill leva. Alla människor värderar sitt liv på något sätt och genom de beslut som vi tar utifrån våra värderingar för det oss på olika vägar genom livet. Från det att vi föds förändras våra värderingar beroende på vilka livserfarenheter och möten med andra människor vi ställs inför. När vi växer upp omgärdas vi av värderingar implementerade av våra föräldrar. Genom egna livserfarenheter förändras våra värderingar och under vår uppväxt börjar vi ta egna beslut som formar våra liv och vi börjar sätta upp delmål för vad vi vill med vårt liv. Våra mål i livet är konkreta och mätbara saker vi bestämmer att vi vill uppnå, allt från att jag vill lära mig att cykla till att jag vill bli läkare när jag blir stor. Att arbeta med mål inom KBT och ACT terapin är ett grundverktyg eftersom det omfattar många viktiga delar såsom: Målen är mätbara – Målen går att utvärdera – Målen skapar fokusering på tidsaspekten vid varje intervention ”planering av terapiupplägget”- Målen är viktiga då klienten skall engageras i terapiprocessen – Målen säkerställer att både klienten och coachen arbetar i samma riktning – Målen kan delas upp i delmål – Målen kan vara både stora och små – Målen gör att terapiprocessen blir överskådlig.

I början av en behandlings process är målarbetet en viktig grund där klienten tillsammans med coachen skriver ned vilka värderingar som klienten anser är viktiga i sitt liv och vilka delmål samt långtidsmål som skall uppnås för att kunna börja ta det första steget i behandlingsprocessen. Att skapa en målbild är som att se på en spelplan där första steget har siffran 1 och därefter har nästa steg siffran 2 etc. Grunden för spelplanen är värderingarna som klienten anser är viktiga i sitt liv. Är det möjligt att vara i nuet, leva här och nu? Ja, det är det. Att våga vara närvarande och iaktta mig själv och mitt beteende och hur jag påverkas av andra människor, det är en av livets redskap som underlättar min tid här och nu. Hur vill jag att mitt liv skall vara, vilka värderingar har jag och vad värdesätter jag? Det är inte lätt att förstå som barn och tonåring vad livet går ut på, att vara lycklig och ärlig mot sig själv och vara på den bästa platsen i livet där man mår bra. När barn växer upp kan föräldrar hjälpa sina små att värdesätta små sakerna i livet istället för att se bortom horisonten och sträva efter saker som inte är mätbara. Ett barn kan genom enkla saker såsom beröm och uppskattning och kärlek få en omedelbar mätbarhet i vad som är viktigt i livet. När ett barn föds har det inte något talande språk och kan inte formulera meningar och inte heller sätta samman ord med hjälp av bokstäver. Babyns språk är ljud som den formar med munnen och stämbanden och sitt kroppsspråk. Den visar med höga skrik och kan samtidigt sparka och slå omkring sig för att visa att något är fel. När barnet växer upp så kommer det andra språket att börja formas, det som vi kallar för våra tankar. Att vi kan tänka och prata med oss själva gör att vi också kan skapa ”sanningar” inom oss som vi sedan manifestar ut i den yttre världen och som blir vår verklighet. Det som för mig är en sanning behöver inte vara verklighet för en annan person. Att leva i nuet det är vad ACT betyder, att acceptera hur jag tänker och vilka känslor jag har, helt enkelt erkänna dessa för mig själv.

Utifrån vad jag har accepterat så ska jag bestämma mig för hur jag vill leva mitt liv vad det är som jag tycker är viktigt och vad ger mig kvalité i mitt dagliga liv. När jag tagit beslut i ovanstående så skall jag gå från tanke till handling och börja åstadkomma de förändringar i mitt liv som behövs för att jag skall kunna förflytta mig till den känslomässiga plats i mitt liv där jag mår bra. Inom ACT terapin finns det sex olika kärnprocesser som hjälper oss att leva i en mer medveten närvaro i vårt dagliga liv och dessa är: *Lev här och nu, känn in vad som händer dig just här och nu.*Se dina tankar rulla förbi låt dig inte påverkas känslomässigt av dina tankar.*Öppna dig för de känslomässigt jobbiga minnen som översvämmar ditt sinne och din kropp, låt dem komma och ta emot dem för vad de är och acceptera dessa känslor, låt dem också få finnas till, de är en del av ditt liv.*Ren medvetenhet är den del av ditt inre som vet vad som händer dig och vad du känner och vad du tänker, den har alltid varit en del av mig som människa.*Värden i livet omfattar hur vi vill leva vårt liv här och nu och framöver i vårt liv. Vår inre kompass som hjälper oss och visar oss vilken väg vi kan gå baserat på vilka beslut vi tar under livets gång.*Agera efter vi tagit ett beslut och ta tag i olika situationer för att få till stånd de förändringar som behövs för att vi ska må bra. Dessa sex olika kärnprocesser hänger ihop och de utgör grunden för de tre olika funktionella delar som är ACT, öppna upp dig och acceptera dig själv, var närvarande här och nu och känn in vad som är viktigt och som du behöver i ditt liv för att du skall må bra, agera utifrån ditt beslut och gör den förändring som behövs för att ditt liv skall bli så som du vill.

ACT terapin omfattas också av ett tillstånd som kallas för upplevelsemässigt undvikande och kognitiv fusion en så kallad sammansmältning av mig och mina tankar, de utgör grundstommen för de sex patologiska kärnprocesser.*Fusion innebär att jag är ett med mina tankar jag kan inte separera mig själv från vad jag tänker utan det blir min sanning.*Upplevelsemässigt undvikande är när jag inte orkar möta mina känslor och jag gör allt för att inte försätta mig i situationer som får mig att må dåligt.*Dålig självinsikt kommer sig av att vi inte erkänner för oss själva hur vi mår och vad som händer eftersom vi undviker allt som gör livet jobbigt både känslomässigt och fysiskt, vi sitter då fast och kan inte gå framåt eftersom vi tänker för mycket på det som varit och är rädda för vad som kan hända i framtiden.*Förlorar kontakten med sig själv och vilka värden i livet som är viktigt för att jag skall må bra och kunna känna livskvalité.*Beteendemönster som inte är bra för mig och som tar mig längre bort från den jag vill vara och som gör att jag mår sämre i mitt liv det är vad icke-ändamålsenligt handlande innebär.*Vem är jag, hur skulle jag beskriva mig själv? Att sätta samman en beskrivning av mig själv kanske innebar att jag låser fast mig i en ”roll” och det skulle innebära att jag var tvungen att leva upp till något som jag kanske inte hela tiden ville vara. Livet är inte bara svart eller vitt jag är i ständig rörelse både som människa och själ. När vi måste namnge oss och visa omvärlden vem vi är och ge oss själva en etikett då blir vi statiska. När vi blir statiska kan det vara svårt att ändra vår självbild om oss själva samt hur andra uppfattar oss.

Livet blir mycket enklare om vi accepterar att precis här och nu mår jag bra och jag är på precis rätt plats i livet och jag mår bra. Imorgon är en annan dag och jag är tacksam för att jag lever och mår bra idag.
Jag är medveten om mina tankar som kommer och går men de definierar inte vem jag Carrol Ann är, tankarna är en skapelse av alla mina minnen och upplevelser under mina levnadsår ingenting annat.
Det som jag lärt mig under mitt liv och det jag varit med om har skapat den jag är idag och det är jag mycket tacksam för.
Min ödmjukhet och empatiska förmåga har jag tillämpat på mig själv i mitt arbete med att förstå vem Carrol Ann är och vad jag värderar i livet för att må bra.
Det har varit en lång och stundom mödosam väg men jag skulle inte vilja vara utan mina minnen och upplevelser.
Nu vet jag vad som är viktigt i mitt liv och vad som ger mig ro och kärlek och vad som berikar mitt liv.
Sedan barnsben har jag alltid velat hjälpa människor både med praktiska saker och när någon mått dåligt av olika anledningar, jag har alltid stått upp för andras åsikter och fört mångas talan när de inte själva har orkat.

Coachning med arbetsverktyg från ICF och KBT och ACT är en av många milstolpar i mitt liv och jag känner att dessa är rätt väg att gå för att kunna hjälpa människor att utvecklas och utmana sig själva och bli inspirerade.
Att kunna använda ICF och KBT och ACT tekniken inom många olika områden i samhället allt från privat personer, till företag och organisationer som behöver hjälp med att se vad som orsakar kommunikations problem är mycket inspirerande.

Jag kan förstå att många coacher kan tycka det är svårt när KBT forskningen går så snabbt framåt och att det är svårt att ta in allt, men jag är av den uppfattningen att det som är meningen det sker och när det är dags att lära sig något nytt då kommer det till dig och det är viktigt att tänka positivt och ta tillvara på allt som du varit med om, det ger dig kraft att ta dig framåt i livet och utvecklas och lära dig nya saker både om dig själv och andra människor.

Lämna ett svar